Pride

Juni är PRIDEMÅNADEN! Imorgon är det både tåg och festival i Luleå, ska givetvis dit för att fira kärleken. Tycker dock att det är viktigt att komma ihåg att pride finns för att det inte alltid fått finnas, och på många ställen i världen är det fortfarande illegalt att älska vem man vill. Bara för att Sverige har tagit sig "så pass långt" ska vi inte ta våra rättigheter för givet eftersom det finns partier i vår riksdag (tex SD) som vill förstärka den heteronormativa matrisen. Den matrisen grundar sig i att sätta heteronormativitet i centrum för att omöjliggöra queer. Förenklat skulle det exempelvis kunna betyda att samhället bara visar upp hetero/cis-förhållanden i exempelvis barnfilmer, ungedomslitteratur (typ böcker, tidningar & serier) och material i skolan för att lixom lära unga att hetero är det enda som finns. På högre instanser kanske queeräktenskap och queeradoptioner problematiseras högt med fokus på människors sexualitet eller könidentitet. Då är det väl klart att allt annat än hetero känns fel för förbjudet? 
På så vis har alltså samhället omöjliggjort queer, eftersom unga inte blir erbjudna alternativet. 
Och därför måste vi gå och rösta i september, för att ingen tar ifrån människor deras rättigheter. 
 
Men!
Även om bakgrunden till pride är tungsmält så hoppas jag att pride blir lätt. För alla. Vilken relation de än må ha till garderoben eller till sig själva. Jag ser exempelvis fram emot bra musik, människor som hånglar i parken och att hångla i parken.
 
 

Kommentera här: